SÅ TACKLAR VI KLIMATFÖRÄNDRINGEN POLITISKT PROGRAM FÖR ATT FÖRHINDRA GLOBAL UPPVÄRMNING
SÅ TACKLAR VI KLIMATFÖRÄNDRINGEN K limatet och den globala uppvärmningen är en av vår tids största utmaningar. Vi har alla ett globalt ansvar för att vända den nuvarande utvecklingen. En hållbar framtid förutsätter en målinriktad politik. Den ska sporra till ekologiska investeringar, en hållbar livsstil och produktion. SFP förbinder sig till att den globala uppvärmningen begränsas till max 1,5 grader. Vår målsättning är att Finland är koldioxidneutralt år 2035. Det innebär att vi på 2040-talet uppnått en situation där vi är klart koldioxidnegativa. Det finns inte endast en lösning på klimatfrågan och därför behövs åt-
gärder inom många samhällssektorer. Både företag, den offentliga sektorn och konsumenter måste dra sitt strå till stacken. Då vi övergår till ett klimatvänligt och utsläppsnålt samhälle ska de som påverkas mest av omställningen stödjas för att klara av att anpassa sig till nya krav i en klimatneutral ekonomi. Människogrupper eller regioner som berörs särskilt mycket av omställningen behöver kompenseras. SFP vill att Finland är en föregångare i klimatfrågor och aktivt driver frågorna både på den europeiska och globala arenan. Alla länder har ett gemensamt ansvar för att uppnå klimatmålsättningarna. • Finland ska vara koldioxidneutralt år 2035 • Finland ska minska sina utsläpp med 60%, jämfört med år 1990:s nivå, innan år 2030 • I lagberedning ska lagförslagen bedömas också ur klimatperspektiv • Klimatinverkan ska beaktas i uppgörandet av vår statsbudget RIKSDAGSVALET 2019
SATSNINGAR PÅ FORSKNING, UTBILDNING OCH INNOVATION ÄR I NYCKELROLL • Den offentliga och privata finansieringen av forskning, utveckling och innovationer ska år 2025 utgör fyra procent av Finlands bruttonationalprodukt • Vi stöder medvetet och långsiktigt uppkomsten av strategiskt viktiga innovationskluster inom forskning- och utveckling samt cleantech-industri • Finland ska arbeta för att Norden ska vara världens ledande innovationsområde inom cleantech-sektorn • Klimatfrågor och den cirkulära ekonomin ska vara en del av skolvardagen Finland ska ligga i framkanten för att utveckla och använda sig av grön och hållbar teknologi. Det behövs satsningar på ny teknik, forskning, utveckling och innovation, för att möjliggöra ökad resurs- och energieffektivitet, utveckla bättre teknik för energilagring samt minska energibehovet. Vi vill stärka den cirkulära ekonomin och utveckla effektivare metoder för återvinning och återanvändning av material.
HÅLLBAR TRAFIK MED HJÄLP AV ELBILAR, BIOBRÄNSLE OCH KOLLEKTIVTRAFIK • Tågnätet ska utvecklas så att resor inom Finland med tåg är konkurrenskraftiga med flygresor • Vi vill främja en snabb utveckling av delningsekonomin i personbilssektorn • Med hjälp av beskattning ska företagsbilar som går på el eller biogas vara klart förmånligare än bilar som använder fossila bränslen som drivmedel senast år 2022 • Att ladda en elbil på arbetsplatsen ska inte ses som en löneförmån • Företagscyklar ska inte ses som en löneförmån • Vi behöver en strategi för att bygga ut infrastrukturen för laddningsstationer och tankningsstationer för till exempel biogas • När man köper flygresor ska det alltid vara smidigt att samtidigt klimatkompensera sin resa Trafiken utgör ungefär 13 procent av världens alla utsläpp av växthusgaser. I EU och Finland står trafiken för ungefär en femtedel av våra utsläpp. För att minska på trafikens utsläpp måste vi satsa på en fungerande kollektivtrafik, speciellt spårtrafik, förnya bilparken och öka antalet elbilar och utsläppssnåla fordon. Det ska löna sig att skaffa en utsläppssnål bil och genom beskattningsåtgärder kan vi öka andelen miljövänliga och utsläppssnåla bilar. Särskilt genom att rikta åtgärderna till företagsbilparken kan snabbare resultat uppnås. Vi bör bygga ut tillhörande infrastruktur samt förbättra tillgången till laddningsstationer och tankningsstationer för till exempel biogas.
Det behövs en nationell strategi för detta. Biobränslen ska primärt användas för den tunga trafiken som inte lätt kan drivas med el. Inom denna sektor ska övergången till biobränsle påskyndas. Biobränslen måste produceras hållbart. Då biobränsle produceras från skogsbiomassa är det viktigt att vi ser till att den produceras av sidoströmmar inom skogsindustrin, inte av virke som bättre lämpar sig för annat. Biobränslen kan också produceras från avfall och rester. I städerna ska det skapas förutsättningar för en fungerande delningsekonomi inom trafik och transporter. När sättet att ta sig från
ett ställe till ett annat ändras minskar det på behovet att använda egen bil i stadsregioner. Genom utsläppshandel kan man styra flygtrafikens utsläpp. Vi vill att utsläppshandeln utvidgas till att gälla all flygtrafik globalt. Med hjälp av god stadsplanering kan man också påverka samhällets koldioxidutsläpp.
JORD- OCH SKOGSBRUKET ÄR EN DEL AV LÖSNINGEN • Vi utarbetar en modell för klimatkompensation för skogsägare som upprätthåller kolsänkan • Under EU:s följande programperiod tar vi i bruk incentiv för odlarna att öka kolbindningen i odlingsmarker och förbättra jordmånen • När lågproduktiv åkermark beskogas ska jordbruksstödet bibehållas under en övergångstid på minst 10 år • I Forststyrelsens skogar betonas klimatpåverkan och tryggandet av biodiversiteten • Finland exporterar kunnande i hållbar skogsskötsel Vi måste minska på våra utsläpp av växthusgaser, men vi måste också binda kol från atmosfären för att återta en del av den skada som redan har skett. Växande skog är vår viktigaste kolsänka och våra åkrar har en betydande potential att binda mera kol än idag. Genom ett aktivt skogsbruk som beaktar skogens ekonomiska, sociala, ekologiska och klimatmässiga påverkan kan vi öka både vårt välstånd och skogens roll som kolsänka. Ett ansvarsfullt skogsbruk som bygger på vetenskapliga rön och hållbara skogsskötselmetoder innebär att skogens kapacitet att binda kol och fungera som långsiktig kolsänka förstärks och biodiversiteten tryggas. Att bevara biodiversiteten är också viktigt med tanke på klimatförändringen, eftersom ekosystem med en stor artmångfald är mer motståndskraftiga mot klimatförändringen. För att ytterligare förstärka kolsänkorna föreslår vi
ett system där skogsägare kompenseras för den kolsänka de upprätthåller och för hållbart skogsbruk. Kolsänkorna ska förstärkas bland annat genom att öka kolbindningen i odlingsmarker. Enligt uppskattningar kunde åkrarna globalt binda och lagra kol till och med upp till 35 % av alla koldioxidutsläpp. Kolbindande odling förbättrar samtidigt också jordmånen, främjar naturens mångfald, minskar näringsutsläppen i vattendragen, stöder matproduktionens anpassning till ändrade förhållanden och främjar i bästa fall gårdarnas lönsamhet och skördar. Genom att stöda forskning som tar fram praktiskt tillämpbara metoder för att öka kolbindningen i odlingsmarker och rikta miljöersättningar till sådana åtgärder kan vi främja kolbindningen och kompensera våra utsläpp. Till exempel den finska Carbon Action -piloten undersöker och utvecklar metoder för att öka kolbindningen i
odlingsmarker och verifiera förändringarna. Att plantera skog på jordbruksmark med låg skördepotential och avkastningsförmåga är också ett kostnadseffektivt sätt att öka på våra kolsänkor. Vi bör stöda restaurering av våtmarker. Torvmark borde inte röjas för åker. Biogasproduktion av husdjursgödsel borde ökas. Förutom att biogasen är en förnybar energiform ger biogasproduktion möjlighet till en effektivare gödselanvändning och kan därför via sänkta logistikkostnader minska behovet av nyröjning av åker för spridningsareal i husdjurstäta områden. MER ENERGIEFFEKTIVT BYGGANDE OCH TRÄHUS • Kalkyl av koldioxidavtryck för byggnader införs senast 2025 • Det utarbetas modeller enligt vilka lokal energilagring kompenseras Nya byggnader ska vara energieffektiva och vi vill sporra husägare att renovera så att värmesvinnet minskar och byggnader blir mer energieffektiva. Ur en klimatsynvinkel är det viktigt att kol som lagrats i skogen vi avverkar binds i långvariga produkter som till exempel byggnader. Ett kilogram trä binder nästan två kilogram koldioxid. Byggnader kan fungera som kollager och materialet i trähus är lätt att återanvända. Vi vill därför se en ökning i trähusbyggande.
Byggnaders miljöbelastning borde bedömas utgående från byggnadens hela livscykel. Istället för att styra byggandet via ett teoretiskt e-tal bör vi därför betrakta byggnadens totala koldioxidavtryck, från produktion av material till återanvändning. Det ska finnas en gräns för nya byggnaders koldioxidavtryck. I upphandling av offentliga byggnadsprojekt ska byggnadens koldioxidavtryck vara en bedömningsgrund.
FRAMTIDENS ENERGI • Vår energiproduktion ska bli fossilfri under 2030-talet • Vi vill sporra till att bygga ut egen elproduktion i byggnader. Skatt på el ska betalas endast enligt nettoanvändning av el • Vi vill sporra bostadshus att ta i bruk automatik som möjliggör att elkonsumtionen styrs av marknadens prisimpulser • Överföringskapaciteten av el mellan de nordiska länderna ska förbättras för att öka flexibiliteten inom den nordiska elmarknaden • Vi främjar modeller där invånarna oberoende av boendeform kan endera producera kostnadseffektiv förnybar energi eller vara delägare i ett kollektiv för förnybar energiproduktion oberoende var produktionsanläggningen ligger Under nästa decennium ska vi frångå kolkraft och öka andelen hållbar förnybar energi. Målsättningen ska vara att frångå fossila bränslen inom energiproduktionen under 2030-talet. En viss mängd fossil reservkraftkapacitet kommer ändå att behövas för att trygga försörjningsberedskapen. Vi vill bygga ut vindkraften och i högre grad satsa på till exempel solenergi, bioenergi och jordvärme. Vi vill se en utveckling där oljepannorna i husen
byts ut mot andra former av uppvärmning, till exempel värmepumpar. Energilagstiftningen och beskattningen ska möjliggöra kostnadseffektiv, småskalig utsläppsfri energiproduktion som kan förbrukas lokalt. Överloppsenergin ska smidigt kunna säljas vidare. Vi behöver en strategi för energilagring och vi ska sträva efter att styra energiförbrukningen så att effekttoppar undviks.
GLOBALT SAMARBETE OCH ANSVAR • Utsläppshandeln ska utvidgas och utvecklas • Finlands ska arbeta för att vi på nordisk nivå inför ett minimipris på utsläppsrätter • Mängden utsläppsrätter inom EU ska efter 2023 anpassas till EU:s andel av den globala resterande utsläppskvoten • Andelen av vårt klimatbistånd som går till åtgärder som stöder anpassning till klimatförändringen ska vara minst 50% i enlighet med FN:s riktlinjer Finland ska vara en aktiv aktör i klimatfrågor i Norden, Europa, globalt samt i internationella organisationer. Vi vill att Finland aktivt är med och formar EU:s målsättningar för att minska på utsläppen, öka på förnyelsebar energiproduktion och förbättra energieffektiviteten. Målsättningen är att EU:s utsläpp av växthusgaser minskar med 55 procent senast 2030 jämfört med 1990 års nivåer. Vi vill att systemet för utsläppshandel utvecklas och att det skapas ett
globalt mer täckande system. Inom EU ska oanvända utsläppskvoter annulleras och mängden rätter senast efter 2023 anpassas till den globala utsläppskvot EU har med tanke på det globala målet att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. Intäkter från utsläppshandeln ska riktats till finansieringen av utvecklings, miljö- och klimatarbete för att stödja utvecklingsländer att anpassa sig till och motverka ytterligare klimatförändring.
MÄNNISKAN OCH KONSUMTIONEN • Konsumtionsskatter ska på sikt basera sig på en modell där en produkts koldioxidavtryck syns i skattesatsen • Finlands ska arbeta för att vi inom Norden inför en märkning av produkter som inte producerats med hjälp av fossilbaserad energi. • Den andel av vårt globala koldioxidavtryck som inkluderar de varor vi importerar ska rapporteras parallellt med det nationella koldioxidavtrycket • Vi vill främja återvinning genom att bygga ut nätverket av återvinningspunkter. Det borde finnas möjlighet att få stöd för att satsa på fler återvinningsstationer • Finlands återvinningsgrad ska vara 55% före utgången av 2025. Det ska vara lätt för individen att göra klimatmedvetna konsumtionsval. Man ska också smidigt kunna kompensera för de utsläpp man själv förorsakar. Det ska garanteras att intäkterna från kompensationen går till forskning kring klimatfrågor eller direkt stöder till exempel en ökning av kolsänkor. Vi ska främja delningsekonomi och på olika sätt stärka våra möjligheter att fatta medvetna beslut om vilken påverkan vår konsumtion har på miljö och klimat. Miljövänlig konsumtion kan främjas genom att vi övergår från konsumtion av varor till konsumtion av tjänster. I all konsumtion ska vi uppmuntra till val av mer miljövänliga alternativ. Dagar med vegetarisk meny i daghem, skolor och på äldreboenden är verklighet redan på många håll idag. Den offentliga upphandlingen av mat ger stora
möjligheter att agera klimatvänligt. Vi vill att klimatpåverkan ska vara ett bedömningskriterium i offentlig upphandling. Närproducerad mat är också ett bättre alternativ för miljön. Produktmärkningar kan styra konsumenterna att göra mer hållbara val. Offentlig styrning påverkar också produktutvecklingen. Energimärkningar på vitvaror är exempel på detta. Förutom genom produktmärkningar kan konsumenterna också få information och vägledning genom kampanjer och verktyg såsom koldioxidavtrycksräknare. Produkters koldioxidavtryck ska synas i deras pris. Hur vi sorterar och återanvänder vårt avfall har en stor betydelse. Vi vill satsa på att utveckla nätverket av återvinningspunkter och speciellt se fler plastinsamlingspunkter.
MÖJLIGHETER FÖR FÖRETAG • Företagsstöden bedöms med tanke på deras klimatpåverkan • Klimathänsyn tas i all offentlig upphandling Klimatteknologi och cleantech är en växande marknad. Vi vill att Finland är föregångare och förhåller sig progressivt till nya former av teknologi. Om vi bygger upp en verksamhetsmiljö där det finns utrymme för teknologiska innovationer och en stark hemmamarknad skapar vi också möjligheter för export. Arbe- tet mot klimatförändringen leder till att det öppnas nya marknader för finländsk högteknologi med högt förädlingsvärde och kunnande. Den cirkulära ekonomin är en framtidsbransch som både ger möjligheter för finländska företag och skapar ett mer hållbart samhälle.
RIKSDAGSVALET 2019 NÄRA DIG.